Reuters, Tokyo, 19 januari —Japans största affärslobbygrupp ignorerade det på tisdagen och krävde en höjning eftersom den förberedde sig för viktiga vårens löneförhandlingar med facket, och kallade pakethöjningen "orealistisk" eftersom företaget var The impact of COVID-19 tjänstemän sa pandemin.
Keidanren tillkännagav riktlinjerna för kommande löneförhandlingar som avslutas i mitten av mars, och betonade att med tanke på den rådande ekonomiska krisen och hälsokrisen ligger fokus på att skydda jobben, inte att höja lönerna.
Affärslobbyns försiktiga inställning visar att efter att fackförbundet med Rengo i spetsen förra året föreslog den lägsta minimilönen på sju år, blev det svåra förhandlingar med fackförbundet under ledning av Rengo, som krävde en enhetlig höjning av grundlönen med 2 % .
Fram till förra året, när regeringen satte press på företag att höja lönerna för att övervinna deflation och stagnation, har stora företag höjt lönerna med mer än 2 % varje vår under sex år i rad, och deflation och stagnation har plågat den japanska regeringen.Upp till 20 år.
Ledare som Toyota Motor Corp. sätter tonen för vårens årliga arbetsförhandlingar, och andra är annorlunda.
Men under de senaste åren har japanska företag börjat anta mer diversifierade lönemetoder.För att slippa attrahera unga yrkesarbetare har de undvikit fullskaliga löneökningar och gått över till prestationsbaserade löner istället för tjänstgöringsbaserade löner.
Lönestrategin påverkas också av förändringar i strukturen på den japanska arbetsmarknaden.Cirka 40 % av arbetarna är lågavlönade deltidsanställda och kontraktsanställda, vilket är dubbelt så mycket som innan den japanska bubblan 1990 sprack.
Ett ökande antal lågavlönade arbetare tenderar att få fackföreningarna att prioritera arbetssäkerhet och lösa inkomstklyftan mellan långtidsanställda och andra anställda, snarare än att höja lönerna avsevärt.(Rapportering av Izumi Nakagawa och Tetsushi Kato; Redigering av Huang Biyu)
Posttid: 2021-jan-19